för att jag vet att du kan
du säger att jag har problem, du är mitt problem.
du tänker bara på dig själv och aldrig vad jag vill eller hur jag mår. Jag lever men min själ är död, det är inte såhär jag vill känna & jag kan inte råför det, så va sur på mig är bara onödigt för jag kan inte råför hur jag känner & jag hatar det lika mycket som du gör.
Jag kan inte gömma mig bakom mina känslor, jag måste berätta för dig precis hur jag känner även fast du mår dåligt av att du inte känner detsamma, för jag har försökt & försökt att sluta prata med dig, men du tar alltid kontakten med mig igen, jag har försökt att prata allvar med dig men du säger aldrig vad du vill, det ända du säger är ingenting som visar att du inte bryr dig alls.
Du bryr dig över huvudtaget inte om att jag mår dåligt över mig själv? du tycker synd om dig själv & ingen annan får bry sig för du tror att du är ngt men igentligen vill du bara inte erkänna att du behöver hjälp, för du tror att du klarar allt själv för att du är så himla bra och inte vi andra.
Lär dig en läxa & skaffa hjälp, för så länge som du tycker synd om dig själv, tycker ingen annan synd om dig, och så länge du bara bryr dig om dig själv, så vill jag inte ha dig.
Det var bra skrivet, och jag förstår dig verkligen när du skriver sådär, bra louise!<3